Kyrkor och Kapell

Sjoutnäsets kapell

 

Det här kapellet är den yngsta kyrkbyggnaden i Frostvikens pastorat. Det byggdes på grunden av det gamla kapellet som i sin tur var byggt under 1860-talet. Det gamla kapellet var omålat och såg ut som en kyrka med torn. Platsen var använd för kyrkliga ändamål långt tillbaka i tiden. I ett protokoll från 1848 står det att den användes för en gudstjänst med nattvard och några år tidigare att det användes som begravningsplats. Det gamla kapellet revs och ett nytt byggdes på dess plats. Detta kapell invigdes 1919 och var byggt efter en ritning gjord av arkitekt Gustav Lindgren från Stockholm. Det ser också ut som en kyrka med torn. Utsidan är helt täckt med spån. 1934 renoverades och dekorerades kapellet av konstnären Paul Jonze från Frösön i Östersund. Kapellet rymmer 225 personer. Idag används det främst sommartid vid den så kallade Sjoutnäsmässan första helgen i Juli.

Vägbeskrivning:
från Strömsund tar man höger efter Lidsjöbergs lanthandel mot Risede, Inviken. Följ vägen ca 5 mil.

Strömsund kyrka

I början på 1800-talet så hade den lilla medeltida kyrkan i Strömsund inte tillräckligt med sittplatser för den växande församlingen. Kyrkan var bara 12 x 7 meter. År 1816 bestämde församlingen att en ny och större kyrka skulle uppföras.

Enligt tillgängliga uppgifter påbörjades bygget 1823. På grund av rådanden omständigheter som dåliga skördar och andra problem stod bygget stilla i många år.

1845 togs bygget upp igen under ledning av kyrkoarkitekten F.A. Lidstein från Stockholm. Han fick uppdraget genom att vara den som lagt det bästa budet på bygget av kyrkan. Lidstein kom också att ändra på originalplanen som Simon Geting hade gjort. År 1847 invigdes kyrkan officiellt. 1939 byggdes en mur av limesten runt kyrkobyggnaden. En stor renovering genomfördes år 1928.

Gäddede Kyrka

Vikens kapell blev med tiden för liten, och behovet växte för en större kyrka med bättre läge för de nybyggare som bodde söder om Gäddede. När man påbörjade bygget är oklart, liksom vem som var byggmästare, men det var troligen predikanten Magnus Selberg från Föllinge som även blev den förste prästen som bodde i pastoratet. Gamla dokument visar att Selberg gjorde designen och kostnadsberäkningarna för den nya kyrkan i Gäddede, och han var troligen ansvarig för själva byggandet också. Ovanför kyrkingången kan du läsa: "Den 24 juni 1839, då Karl XIV Johan var konung av Sverige, uppfördes denna kyrka Gud till ära och församlingen till uppbyggelse." Detta är det första omnämnda datumet i kyrkans historia, men den var långt ifrån färdig. Den hade troligen bara väggar, golv, tak, fönster, dörrar, en pulpet och altare, inget av det målat eller dekorerat. 1874 byggdes läktaren. Kyrkklockorna köptes in 1883 och samma år byttes det gamla spåntaket mot tegel och ett gyllene klot.

Vikenskapell

Vikenskapell

 Vikenskapell

Vikens kapell ligger vackert vid stranden till Kvarnbergsvattnet i Frostviken. Man skulle kunna tro att Gud själv valde platsen. Faktiskt var det mer eller mindre det som hände.

Först tänkte man bygga ett kapell i Kyrkbolandet. Man jobbade hela dagen med att uppföra byggnaden. Men på natten revs byggnaden ner av någon okänd person. Då beslöt man att bygga kapellet någon annanstans. De lade en stock i sjön och där den drev iland skulle kapellet byggas. Stocken flöt iland vid Kvarnbergsvattnets strand i en otillgänglig skreva i bynViken. Så därför flyttades stocken några hundra meter västerut där kapellet uppfördes och står så kvar i dag.

Arkitekten Enar Persson från Jorm hade ingen byggplan utan kapellet bygdes på "gehör". Kapellet byggdes från år 1793 till 1799 och är det äldsta kapellet i området.

Vägbeskrivning från Blåsjön: 
Ta vägen mot Jormlien vid skolan i Jorm. Sedan tar man av vägen mot Viken.

 

Alanäsets kapell

Första träkyrkan på platsen uppfördes 1807 och invigdes 18 september 1808. Ett torn i öster tillkom 1839. Kyrkan revs 1930, men vapenhuset och en del av tornet behölls och fungerar numera som begravningskapell.

Två altartavlor är målade av Pelle Havne från Havsnäs. Större tavlan har motivet "Jesus och synderskan", medan mindre tavlan har motivet "korsfästelsen". Dopfunten i täljsten är tillverkad efter ritningar av forstmästare Arbman. Orgeln är byggd av Menzel Orgelbyggeri AB i Härnösand och invigd midsommarafton 1996. I tornet hänger två kyrkklockor som fanns i föregående kyrka. Lillklockan är gjuten 1812 av Esaias Linderberg i Sundsvall. Storklockan är gjuten 1855 av A P Linderberg i Sundsvall.

Ankarede Kapell

Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes 1895–1896. Stommen består av liggande timmer som klätts med liggande vitmålad fasspontpanel i ramverk. Grunden är en enkel torpargrund av kallmurad skiffersten. Kyrka och torn täcks av sadeltak, belagt med spån, med drakhuvuden på nockändarna.

Byggmästare var F.J. Svensson, en inflyttad smålänning, som tog på sig att uppföra både kapell och präststuga för ett fast pris på 3 735 kronor. Till detta kom 125 kronor för uppförande av en läktare. Virket skänktes på rot av skogsbolaget Kramfors AB, som köpt avverkningsrättigheterna på hela Blåsjöskogen.[1] Framför ingången genom tornet byggdes en förstukvist. Före renoveringen 1953-1954 var interiören präglad av de nygotiska stilidealen med ett målat listverk på altarväggen, vilket återkom på läktarbarriären och på predikstolen.

En omfattande renovering genomfördes 1953–1954 av byggmästare J. Bringsaas från Kolåsen. Då moderniserades interiören och den nuvarande brunlaserade innerpanelen sattes upp.[2] En ytterligare renovering genomfördes 2004–2005, bland annat byte av takspån, ommålning och byte av delar av takfoten som förstörts av tidens tand.

Inventarier: Predikstol och läktare är troligen från kapellets byggnadstid. Predikstolen pryds av Frostvikens sameförenings emblem.

Vidare finns nio väggkandelabrar, ljuskrona, två ljusstakar till predikstolen och en trearmad altarljusstake, alltsammans utformat och skänkt av folkskolläraren och filosofie hedersdoktorn Levi Johansson 1939. Denne formgav även nummertavlan.

Altartavlan, föreställande Jesus stillar stormen, är ett verk av Helge Linden som tillkom vid renoveringen på 1950-talet.

Från samma tid är dopfunten i trä med dekor i rött och blått av Karl Hedefjäll.

Kollekthåvarna är sameslöjd utförd av Arthur Jillker.

 Vill du besöka kapellet kan du låna nyckeln i det kafé som ligger mitt emot kapellets entré.

Fatmomakke kyrka

Fatmomakke kyrka

Fatmomakke Kyrka

”Denna bönehusplats eller kyrkostad har sedan gammalt haft anseende såsom medelpunkten och den förnämsta platsen inom fjällområdet i Vilhelmina. Detta ställe har av lapparna hållits i stor ära, och dit hava äldre och yngre längtat att få komma, och där hava de fått njuta sina bästa nöjen och där fått mottaga den bästa näringen för sitt andliga liv.”
Ur ”Gamla byar i Vilhelmina” av 
O.P Pettersson (utgiven 1941, 1960)

Något om Fatmomakke kyrka

Denna särpräglade, enkla, men också på flera sätt unika, kyrka färdigställdes 1884 på den plats ”där man omfamnar varandra” (som är en av tolkningarna på vad ordet Fatmomakke betyder...)
Fatmomakke är en gammal samisk samlingsplats. Den nuvarande kyrkan är åtminstone den tredje byggda kyrkan i området.
Den första var två kåtor, som samerna ställde i ordning som  kapell under tidigt 1780-tal.            
De hade själva uttryckt en önskan om att få en kyrka i området. Efterhand som befolkningen växte och nybyggarna kom till behövdes mer utrymme. Den samiska kyrkhelgen blev en helg för alla i fjällbygden. Den andra kyrkan togs i bruk på 1830-talet och stod på det område, som nu är begravningsplats.
Förhållandevis litet är dokumenterat om den nuvarande kyrkan, dess tillkomst och invigning, detta gäller också de tidigare kyrkobyggnaderna.

Inredning och textilier

Predikstolen och de två kyrkdörrarna kommer från Åsele gamla kyrka. Att kyrkoinredningen på detta sätt kommit till ny plats är egentligen inte något ovanligt.
Altartavlan har en speciell historia.  Det sägs att den man vid namn Meurk, bodde en tid i området. Som tack för den generositet han mötte under sin vistelse, målade han altartavlan till Fatmomakke kyrka. Uppenbarligen hade han ett gott bildminne, i och med att han i kyrkan i Dikanäs målat ett Jesusmotiv, som är påtagligt lik målningen i Fatmomakke.

Vid renoveringen av kyrkan 1930-1931 flyttades Meurks tavla in i sakristian och ersattes av en tavla av Gerda Höglund. Hon kallade den ”I Jesu namn skola alla knän böja sig”. När kyrkan åter renoverades 1978 väcktes frågan om Meurks tavla skulle flyttas in som altartavla igen. 
Några äldre samtyckte inte till detta eftersom det väckte minnen hos dem av att de tidigare var tvungna sitta stilla i kyrkan med förmaningen ”Tänk på att Jesus ser dig!”

En kopparkittel förvaras i sakristian. Till sin form är den inte unik, men däremot till den funktion, som den fick vid kyrkhelgerna i Fatmomakke.
När en köpman skänkte den till kyrkan underlättades mycket av det sociala livet.
När man kom till kyrkan innan kyrkhelgen blev den en bra behållare för såpan som användes för att göra ren kyrkan. I samband med bröllop var det viktigt att bjuda alla på kaffe. Kitteln kom då väl till pass. Någon egentlig dopfunt fanns tydligen inte från början och kitteln kunde tjäna även till detta.
Den nuvarande dopfunten är skickligt gjord i ett enda stycke trädrot och kom till kyrkan i samband med renoveringen på slutet av 1970- talet. Ljusbäraren i renkronan designades och tillverkades av lokala förmågor på 1990-talet.

Fatmomakkes första kyrkklocka hängde i en klockstapel ovanför den gamla kyrkan som stod på nuvarande kyrkogården. Klockan och två siffertavlor har följt med från gamla kyrkan till den nuvarande. De hänger inne i kyrkorummet och kyrkklockan används ännu vid tacksägelse. Det fanns också en klockare vid namn Stinnerbom som ropade och sjöng ihop församlingen då det var dags för gudstjänst. Backen vid midsommarstången där han stod kallas därför ”Stinnerbomsbacken”.

Den nuvarande klockan i kyrktornet skänktes av dåvarande landshövdingen N.G Ringstrand till renoveringen på 1930-talet. 
Fatmomakkes kyrkklocka börjar bli unik eftersom den fortfarande rings manuellt på gammalt sätt; en mäktig upplevelse för de som fått prova.

Antependiet på altaret, kollekthåvarna samt några liturgiska textilier är broderade med tenntråd av Syrene Wilks från Grundfors.
Kyrkbänkarna längst bak i kyrkan är de ursprungliga. Enligt uppgift bevarades eftersom en präst sade att deltagarna då skulle komma att sätta sig längre fram vid gudstjänsten eftersom bänkarna där var bredare och behagligare att sitta i.

De fyra valven ovanför altaret var ursprungligen en läktare. Valven var alltså öppna och man tog sig dit via sakristian. Under kyrkhelgerna kunde det vara trångt om sängplatser i Fatmomakke och en berättelse återger hur ett sällskap en midsommarhelg bäddade med björkris uppe på altarläktaren och sov där. Denna läktare stängdes i samband med renoveringen på 1930-talet då den nuvarande byggdes.

Övrigt

Om kyrkhelgerna kan det givetvis sägas mycket. Dop, vigslar, begravningar mm, allt skulle ombesörjas på kort tid då prästen och länsman kom upp. Men innan man gav sig av från Fatmomakke så ville samerna fira ännu en gudstjänst. Prästen ombads att hålla en rejäl och lång predikan för att gudsordet, som det uttrycktes, skulle ”räcka för ett helt år”.

2014 blev Fatmomakke kyrkstad ett kulturreservat. Något som särskilt framhållits vid reservatsbildningen är områdets unika historia som samlingsplats för nybyggare och samer. Fatmomakke var en mötesplats för två kulturer där man förrättade livets viktigaste ceremonier och däremellan hade roligt och umgicks

Saxnäs Kyrka

Den 19 oktober 1958 togs första spadtaget till Saxnäs kyrka och Allhelgonadagen 1959 invigdes kyrkan av biskop Ivar Hylander. Kyrkan är byggd av trä och har fasader av vitmålade stående träpaneler. Taket är brutet och täckt av tjärat trä.

Orgeln är en Grönlundsorgel med sex stämmor. Kyrkklockan var från början ett lån från Vilhelmina församling men efter en insamling fick Saxnäs kyrka en egen kyrkklocka som invigdes 1963. Altartavlan är en ofullbordad målning av Kalle Hedberg.

Vilhelmina Kyrka

Kyrkan uppfördes i nyklassisk stil 1840 efter ritningar av Axel Almfelt. När kyrkan byggdes skulle varje byalag i församlingen bidra med ett antal dagsverken och en viss mängd sågat virke. Till exempel så tillverkade Nästansjö byamän broräckets järnsmide av myrmalm. Kyrkans invigdes 1840 och rymde då 900 personer.

Kyrkan som är byggd i trä är belägen på kyrkberget i Vilhelmina, nära kyrkstaden.Renovering och ombyggnad av kyrkan skedde 1923 och 1970. När kyrkan byggdes om 1970 minskade antalet sittplatser till 500.

Hela altarväggen täcktes 1840 med en vävspänd målning av Marcus Jonsson Blomqvist med skenperspektivistiskt arkitekturmotiv. Vid en restaurering 1924-26 under Fredrik Falkenberg revs den gamla sakristians vägg och den målningen monterades på kyrkans östvägg.
Numera finns en fristående altarprydnad av Gunnar Torhamn.
Orgeln är byggd 1960 av Åkerman & Lund Orgelbyggeri. Orgeln har tre manualer och 31 stämmor. Wikipedia